tisdag 16 oktober 2018

15 - 16 oktober Titikaka

Titikakasjön ligger på över 3800 meter över havet, vi känner fortfarande av höjden även om man nu börjat aklimatisera sig. Först åkte vi ut till Uros flytande öar, väldigt speciellt med huse byggda på öar av vass. Men väldigt turistiskt, dit kommer dagligen massor med turistbåtar och de visar upp sig själva och sina hus. Men därefter åkte vi tre timmar ut på Titikakasjön till ön Amantini där vi checkade in hos en familj som bor på ön. En familj med tre barn som var jordbrukare och ingen kunde engelska, men med lite god vilja går det bra ändå. Mycket intressant att få inblick i hur de lever, inget rinnande vatten, endast en liten solcell för att generera el till ett par glödlampor, mycket primitivt enligt vårt sätt att se det. Natten var regnig och kall med tjocka täcken gjorde att vi höll värmen och sov gott.
Dagen efter åkte vi till ön Taquili som också är ett av UNESCO:s världsarv på grund av att befolkningen behållit sitt gamla sätt att leva. Från hamnen var det en lång brant stigning där man verkligen fick känna på att man var 4000 meter över havet. Vi fick en fin vandring runt ön som avslutades med en mycket god lunch på laxöring som engelsmännen planterat in i Titikakasjön. Dagen avslutas tillbaka i Puno med om möjligt en ännu bättre middag på en restaurang vid torget Plaza de Armas.

Uros flytande öar av vass.

Barnen har tydligen lärt sig att hålla sig på vassen och inte trilla i vattnet, det var inte mycket passning på dem.

På Uros flytande öar består både marken och husen och mycket annat av vass.

Allting gungar när man går omkring på ön, en märklig känsla.


Huset vi bodde i på Amantini.

Det nyaste och finaste rummet i huset bodde vi i.

Det är minst lika bra som smålänningar på att bygga stenmurar.

Varma täcken behövdes, ingen värme i huset ock kalla nätter..

Gunilla visar Johan en av våra presenter.

Familjen vi bodde hos, de klädde upp sig inför fotograferingen.

 På väg upp från hamnen till torget hångde vi inte med mannen med tre ölbackar på ryggen. Det är bara att acceptera när man är på så hög höjd.

Utsikt mot Amantini där vi övernattade.

Inkablommor


Lunch på Taquili.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar